Njurcancer

Varje år diagnosticeras cirka 1 300 fall av njurcancer i Sverige.¹ Njurcancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer i njurarna, alla med genetiskt specifika förändringar som svarar olika på behandling.² Sjukdomen som är den vanligaste maligna tumören i njurparenkymet är cirka 1,5 gånger vanligare hos män.² De flesta som insjuknar i njurcancer är mellan 60 och 80 år vid diagnostillfället.² Före 40-års ålder är sjukdomen ovanlig. Prognosen för njurcancer beror på i vilket stadium patienten är i när sjukdomen upptäcks. Idag diagnosticeras över 60 % av patienterna med njurcancer incidentellt, ^1–2 vilket har lett till att tumörerna ofta är mindre och i ett tidigare stadium än när de upptäcks vid redan uttalade symtom.

Sjukdomsindelning

Njurcancer delas in i olika typer där de tre vanligaste typerna är:²

Klarcellig njurcancer (70–80 %)
Papillär njurcancer (10–15 %)
Kromofob njurcancer (cirka 5 %)

Den specifika orsaken till njurcancer är idag inte klarlagd, men det finns flera faktorer som ökar risken^1–2

Cigarrettrökning
Övervikt/fetma
Hypertoni
Förvärvad njurcystsjukdom med långvarig uremi

En annan bakomliggande orsak är ärftlig, så kallad, hereditär njurcancer, där en form utgörs av Hereditär leiomatos (HLRCC) som beror på en mutation i FH-genen. En annan ärftlig form är Hereditär papillär njurcancer (HPRCC), vilken ökar risken för papillär njurcancer typ 1.

Prenumerera på Pfizers nyhetsbrev  för onkologi  och håll dig uppdaterad om forskning inom områdena njurcancer, lungcancer och bröstcancer. Här kan du ta del av information via videointervjuer, webbinarier och livesändningar med fokus på onkologi.

Symtom vid njurcancer

Till en början ger njurcancer oftast inte några symtom.² Det är först när tumören blivit större eller metastaserat som den ger upphov till symtom. Det vanligaste symtomet vid njurcancer är asymtomatisk; makroskopisk hematuri.² Vid symtomgivande tumörsjukdom har upp till cirka 30 % bland annat anemi, viktnedgång, feber, hypertoni, förhöjd sänkningsreaktion (SR) samt trötthet. Även hyperkalcemi, amyloidos och leverdysfunktion är vanliga symtom liksom polycytemi.²

Utredning och diagnos vid njurcancer

Den viktigaste undersökningsmetoden vid misstänkt njurcancer är datortomografi, både vid diagnostik och för att kunna göra en adekvat stadieindelning. Andra undersökningar som kan vara aktuella är ultraljud, biopsi, MRT, kavografi, lungröntgen och skelettskintigrafi.²

Stadieindelning

För att beskriva tumörens stadium används det internationella klassifikationssystemet TNM som står för Tumör, Node (lymfkörtel, knuta), Metastas (dottertumör). TNM-klassifikationen beskriver primärtumörens utbredning, eventuella körtelmetastaser och om det finns fjärrmetastasering.

Läs mer om stadieindelning i Nationellt vårdprogram för njurcancer och på www.internetmedicin.se

Behandling av njurcancer

Forskning och kunskapsutvecklingen inom njurcancer går fort. För lokaliserad sjukdom med små tumörer är den relativa 5-årsöverlevnaden i Sverige idag över 90 % hos bägge könen. De senaste åren har forskningen fokuserat på immuno-onkologiska läkemedel, som checkpoint-inhibitorer (CPI) som stärker immunförsvaret. Dessa och andra godkända immunläkemedel har ändrat behandlingsstrategierna. Tillsammans och i kombination med till exempel målinriktade terapier, vilka riktar sig specifikt mot de signalvägar i cellerna som är nödvändiga för proliferation och angiogenes, ökar möjligheterna att individualisera och skräddarsy behandlingar så att fler patienter kan få hjälp.

Kirurgisk behandling

• Nefrektomi Vid metastaserad sjukdom, bör övervägas på patienter med gott allmäntillstånd och om tumörbördan huvudsakligen finns i njuren.²

Icke-kirurgisk behandling

• Stereotaktisk strålbehandling kan vara ett alternativ till kirurgi vid lokalrecidiv och kan användas vid oligometastaser i till exempel hjärna eller lunga.^1–2
• Embolisering av njurartär kan användas som palliativ behandling vid lokala symtom såsom smärta och hematuri.^1–2
• Strålbehandling är indicerat vid skelettmetastaser för behandling av smärttillstånd, vid risk för spontanfraktur och vid ryggmärgskompression om operation inte är möjlig.^1–2

Medicinsk behandling

• Målinriktad terapi

Tyrosinkinashämmare är en peroral behandling som har en angiogeneshämmande effekt framförallt genom att den hämmar VEGF-receptorn. Läkemedel som klassas till gruppen målinriktade är bland annat mTOR -inhibitorer.
På Pfizerpro.se kan du läsa om vår godkända TKI från Pfizer för behandling av avancerad njurcancer hos vuxna: INLYTA (axitinib).

Immuno-onkologisk behandling
• Immunterapi innefattar framför allt monoklonala antikroppar som hämmar, så kallade, immun ”checkpoints”. Tillgängliga checkpoint-inhibitorer (CPI) riktar sig mot PD-1/PD-L1 axis, eller mot CTLA-4 som hjälper till att aktivera kroppens antitumörala immunförsvar. Checkpointhämmare som påverkar immunförsvaret har effekt vid många cancerformer, däribland metastaserad njurcancer.

Nationellt vårdprogram
För njurcancer finns ett nationellt vårdprogram som syftar till att alla patienter i hela landet ska få en god och jämlik vård. Det övergripande målet för det nationella vårdprogrammet är att ge en evidensbaserad bakgrund för rekommendationerna kring utredning och vård av patienter med njurcancer. Utöver vårdprogrammet finns det för njurcancer även ett utarbetat standardiserat vårdförlopp som gäller sedan 2017.³

Referenser: