Lungcancer 16 videor
Se alla ämnen A-Ö

Lungcancer1

Lungcancer uppstår i lungans celler och delas in i undergrupper utifrån histologi och molekylära processer. De två huvudgrupperna är småcellig lungcancer (SCLC) samt icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som drabbar cirka 85% av patienterna. NSCLC delas in i adenocarcinom, storcellig lungcancer och skivepitelcancer. Klassificeringen baseras på PD-L1- uttryck och olika genetiska markörer.

Lungcancer är en vanlig cancerform

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och den främsta orsaken till cancerrelaterad död. Den största orsaken är rökning, både aktiv och passiv, men sjukdomen förekommer även hos icke-rökare.2 Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta.

För att kunna bota sjukdomen är tidig upptäck en förutsättning. Tumörstadium och patientens performance status vid diagnosen är avgörande för prognosen. Symptomen uppkommer oftast när cancern metastaserat2, vanligen till hjärnan, skelettet, lever eller binjurar . Drygt hälften av alla nyupptäckta fall i Sverige under 2013–2018 diagnostiserades i stadium IV.4
 

Symptom vid lungcancer6,2

  • Hosta: Med eller utan blod. Det vanligaste debutsymptomet.
  • Andfåddhet och dyspné: Vanligt, särskilt vid vila och lättare ansträngning.
  • Thoraxsmärta
  • Upprepade lunginflammationer
  • Avmagring och trötthet
     

Symptom vid spridning: Svullna lymfkörtlar, heshet, ryggvärk, huvudvärk och synstörningar.2


Diagnostik och utredning om lungcancer2,10

För att fastställa behandling och bedöma prognosen för lungcancer utreds patientens performance status och tumörstadium. Även en molekylärpatologisk kartläggning görs.

Den vanligaste undersökningen är lungröntgen följt av datortomografi (DT) och positronemissionstomografi (PET). Därefter görs bronkoskopi, då man tar biopsier för att undersöka molekylärgenetiska markörer som EGFR, ALK, ROS1 och BRAF-status2. Informationen är vägledande för behandlingen vid icke-småcellig lungcancer. Detta beskrivs i webbinariet ”Molekylärpatologisk testning av lungcancer”.

 

Stadieindelning lungcancer

  • Stadie I-II: lokal sjukdom utan spridning
  • Stadie III: lokoregional sjukdom utan fjärrmetastaser, men spridning till en eller flera lymfkörtlar
  • Stadie IV: fjärrmetastatisk sjukdom, spridning utanför lungan och till lymfkörtlar
     

Adenocarcinom är en av flera former av lungcancer

Adenocarcinom är en av flera former av lungcancer som utgår från lungans körtelceller och drabbar såväl rökare, före detta rökare som icke-rökare. Det är den vanligaste formen bland icke-rökare och ses hos fler kvinnor än män. Adenocarcinom drabbar oftare yngre personer än övriga lungcancerformer.3 Ofta ligger då mutationer i EGFR-, ALK- och ROS1- generna bakom. Cirka 70% av all lungadenocarcinom drivs av någon av dessa onkgener.7,2


Liquid biopsies potential

Forskning och behandling av icke-småcellig lungcancer har gjort stora framsteg de senaste decennierna och de behandlingsbara markörerna ökar hela tiden. Målriktade terapier och immunterapier är idag etablerade behandlingar.2

Fokus läggs också på att ta fram mer precisa analysmetoder för diagnostik och utredning. Ett exempel är liquid biopsies, där ctDNA (cirkulerande tumör DNA) i exempelvis blod eller urin analyseras och det pågår forskning för att förbättra effektiviteten och sensitiviteten av liquid biopsies.5

Liquid biopsies har potential att användas vid behandling, diagnos och screening samt för att upptäcka behandlingsrelaterade resistensmutationer.

På cancerkongressen ASCO (2020) presenterades data kring liquid biopsies och nya diagnostiska trender inom området diskuterades.

Se även diskussionerna från ASCO 2021 ”Hur kan liquid biopsies tillämpas i olika skeden av patientresan?


Behandling av icke-småcellig lungcancer2,6,10,11

Målen vid behandling av NSCLC skiljer sig beroende på stadium och spridning.  I stadie I-II är målet kurativt, medan man hos patienter med spridd lungcancer, stadium IV vill uppnå god symptomkontroll, livskvalitet samt förlängd överlevnad.2


Behandlingsmetoder vid icke-småcellig lungcancer2,6,10,11

  • Kirurgi: Förstahandsbehandling vid stadie I-II. Kurativt syftande. Ges ofta med adjuvant cytostatikabehandling.  
  • Strålbehandling: Kurativt syftande i stadium III. Ges även palliativt och vid inoperabel tumör i stadium I-II samt i kombination med cytostatika, så kallad radiokemoterapi, till patienter i stadium III.
  • Immunterapi: Framförallt monoklonala antikroppar vilka hämmar PD-1 och PD-L1 och aktiverar kroppens immunförsvar. Läkemedlen ges ensamt eller i kombination med cytostatika i stadium IV, men även adjuvant till strålbehandling av lokalt avancerad lungcancer.
  • Målriktad terapi: Riktar sig specifikt mot de signalvägar i cellerna som driver cancern. Mutationer i EGFR, ROS1 och ALK innebär en överaktivering av dessa tillväxtfaktorer vilket leder till en okontrollerad tillväxt, delning och överlevnad av tumörceller.9 Idag finns ett flertal godkända tyrosinkinashämmare (TKI), som kan fördröja tumörernas tillväxt och minska storleken.
  • Cytostatika: Hämmar cancercellernas delning och kan ges i samband med operation eller strålning för att öka möjligheten till bot. Cytostatika kan även användas för att lindra symptom och sjukdomsprogress vid spridd lungcancer.

Se Pfizerpro.se om godkända TKI:er från Pfizer för behandling av NSCLC:

Resistens ett problem

Trots framstegen med målriktade terapier är resistensutveckling ett problem.8 Det finns dock flera godkända läkemedel vid resistens. En utmaning är att förstå i vilken ordning läkemedlen bör ges för maximal effekt. Något som avhandlades under webbinariet "Sekvensering av målstyrd behandling vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer" samt på webbinariet "Patientanpassade strategier vid behandling av icke-småcellig lungcancer med EGFR aktiverande mutationer."

 

 

  1. Rodriguez-Canales et al., Cancer Treat Res. 2016;170:25-46
  2. Nationella vårdprogrammet lungcancer
  3. ASC, https://www.cancer.org/cancer/lung-cancer/about/what-is.html
  4. Nationella lungcancerregistret, https://statistik.incanet.se/Lunga/
  5. Yi Bai and Haitao Zhao Ann, Transl Med. 2018 Nov; 6(Suppl 1): S89.
  6. Internetmedicin https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/lungmedicin/lungcancer/
  7. Fred R Hirsch et al., Lancet 2017; 389: 299–311
  8. Lovly CM et al., American Society of Clinical Oncology Educational Book 37 (October 29, 2018) 607-618.
  9. Chan et al., Transl Lung Cancer Res. 2015 Feb; 4(1): 36–54
  10. Läkemedelsboken https://lakemedelsboken.se/kapitel/onkologi/lungcancer.html#j4_8, avläst 2021-03-30
  11. Cancerfonden https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/lungcancer, avläst 2021-09-09

 

 

Ulrica Sporre från RCC om lungcancerscreening på 2023 års ESMO kongress

342997

Dr García Campelo om NSCLC på 2023 års ESMO kongress

298027

Kostnadseffektiviteten med ALK hämmare vid NSCLC

277355

Lungcancer screening: en pilotstudie med LDCT hos högriskpatienter

390400

SYMPRO-Lung studien: Patientrapporterade symptom som monitoreras förbättrar livskvaliteten hos lungcancerpatienter

218347

Nya behandlingsmöjligheter inom ALK+ NSCLC

2309226

Vad är PFS och varför är det så viktigt?

328192

Lär dig mer om definitionen av objective response rate (ORR)

346069

Lungcancer och träning

1966080

Resistensmutationsdynamiken inom ALK-positiv NSCLC

879317

Så här fungerar subventionssystemet för onkologiska läkemedel

2665707

Tumörblodkärl – vad spelar de för roll - Lena Claesson-Welsh, Uppsala universitet

2361323